Gubben Noak

Fredmans sång nr. 35
Carl Michael Bellman/Carl Michael Bellmann

:/: Gubben Noak :/:
var en hedersman.
Nar han gick ur arken
plantera han på marken mycket vin, ja
mycket vin, ja delta gjorde han.

:/: Noak rodde :/:
ur sin gamla ark,
kopte sig buteljer,
sådan a man saljer,
for alt dricka, for alt dricka
på vår nya park.

:/: Han väl visste :/:
alt en manska var
torstig av naturen
som de andra djuren,
darfor han och, darfor han och
vin planterat har.

:/: Gumman Noak :/:
var en hedersfru.
Hon gav man sin dricka;
fick jag sådan flicka,
gifte jag mig, gifte jag mig
just på stunden nu.

:/: Aldrig sa' hon: :/:
Käre far, nå nå,
sät ifrån dig kruset.
Nej, det ena ruset
på det andra, på det andra
lät hon gubben få.

:/: Gubben Noak :/:
brukte egna hår,
pipskagg, hakan trinder,
rosenroda kinder,
drack i botten, drack i botten.
Hurra och gutår! .

:/: Då var lustigt :/:
på vår grona jord;
man fick val till basta,
ingen torstig nasta
salt och blangde, salt och blangde
vid ett dukat bord.

:/: Inga skål ar :/:
gjorde då besvar.
Då var ej den laran:
jag skall ha den aran.
Nej i botten, nej i botten
drack man ur så har.